An - theresesb

Mitt ute i ingenstans

Nu är jag på väg till Kågeröd, ponnyn fick sig en liten uteritt på stubben idag.

Skolan var helt okej idag, tre lektioner och slutade 11.15, det gillas alltid!

https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-1/3554523/images/2012/pic_5040c2199606ee47c400013e.jpg" class="image">



Here we go again

Efter en hel del hot har jag beslutat mig för att avbryta bloggpausen och ta upp skrivandet igen, jag tycker ju egentligen att det är ruskigt kul!

Mycket har hänt sedan sist - jag har börjat gymnasiet, Batman är mer igång och får nu börja hoppa och jag har börjat tillbringa tid i Kågeröd hos min fina Tim.

Detta blir ett snabbt hej-och-godnatt-inlägg från skoldatorn, jag är väldigt trött nu efter en tuff dag och ska bara ställa mig i duschen innan sängen kallar. Jag var hemma klockan 17.00 från skolan och 17.35 har jag mina teorilektioner i Viarp. Bara till att byta om och gå utanför dörren igen. Kom hem efter det och åt på en halvtimme innan jag körde vidare till stallet och motionerade Mr B som var väldigt samarbetsvillig under dressyrpasset idag. Glad, positiv och väldigt framåt, alltid lika kul då!

Nu har jag försökt koncentrera mig på engelskan men det går inget vidare så jag ger upp och säger godnatt för idag.


I'm addicted and I just can't get enough

Fan alltså, jag har blivit beroende av ett mobilspel som liknar Farmville, fast som är lite galnare och lite roligare ;)



Sälja eller behålla?

Jag tänkte ta upp ett val som många ryttare och hästägare förr eller senare kommer till. Detta valet är lätt för vissa och skitsvårt för andra och det hanlar såklart om våra bästa vänner på fyra ben. Vad gör du när du går över och blir överårig på din ponny? Säljer? Behåller? Skaffar fodervärd eller medryttare? Detta är min syn på det hela:
 
Jag köpte Batman som åttaåring, jag själv var 14 år gammal. Vi hade ett låååångt familjeråd innan det blev klart att ponnyn faktiskt skulle bli min. Mina föräldrar hade egentligen bara ett krav och det var att när jag blev för gammal skulle han vandra vidare till en annan ryttare. Anledningen? Vi har inte råd att ha två hästar och jag vill fortsätta utvecklas på storhäst efter att min tävlingskarriär på ponny är över. Det värker i hjärtat när jag tänker på att Batman en vacker dag inte kommer att stå i stallet och se på mig med finurlig blick, aldrig mer kommer att möta mig i hagen men det kommer att bli bäst så. År 2014 kommer jag att fylla 18 år och min bästa vän på jordklotet kommer att läggas ut på annons och kommer förhoppningsvis att vara såld innan 2015. Det är planen.
 
 
Så kommer ju alltid alla reaktioner, älskar du din häst kan du inte sälja den. Jo, det kan jag. Jag älskar Batman så mycket att jag är villig att släppa taget och låta en ny människa träda in i hans liv. Men tro mig när jag säger att jag kommer att vara väldigt noga med vart han hamnar. Det är hemmet före ALLT. Han ska tycka om den nya människan på ryggen, det ska se harmoniskt ut under passen och han ska ha ett bra stall med bra kompisar och fina hagar. Jag kommer att vilja hålla kontakten och kommer antagligen få lägga band på mig själv för att inte åka till det nya stället varje dag.
 
Sedan kan man ju faktiskt ha medryttare och fodervärdar. Detta tror jag dock inte är något för mig. Att tvingas dela min ponny med någon annan känns inte riktigt bra. Att göra upp veckoscheman vilka dagar jag ska ta honom och vilka dagar den andra människan har hand om honom känns sådär. Jag har varit med om för många sådana situationer som tyvärr inte har fungerat. Batman är en enmanshäst så på grund av det tror jag inte heller att fodervärd/halvfodervärd/medryttare kommer att fungera. Jag kommer inte att klara av att tävla om hans kärlek och uppmärksamhet, för det blir det ju på sätt och vis. Då är det bättre för både mig och honom om han kommer till en ny ryttare.
 
 
Batman kommer att vara 12 år gammal 2014, en ponny i sina bästa år. Förhoppningsvis har vi hunnit klättra i klasserna och då kommer han att bli en utmärkt förstaponny och läromästare. Det kan inte bli bättre!
 
Det roliga är att vi redan nu har fyra familjer som är intresserade av honom, tre som är riktigt seriösa och två av dem som jag kan tänka mig att lämna iväg honom till. Två år innan han ens är till salu, det är inte illa det!
 


Tjuvkik på morgondagens ridpass



Batman 6/8

Vila



Nattinlägg

Idag (eller igår? ;)) var jag väldigt flitig! Jag hann städa mitt hästskåp här hemma, tittade på laghoppningen och åkte ut till pållen. Plockade med flugtäcket hem och reparerade det med nål ooch tråd eftersom Miranda hade skapat ganska stora revor i det.
 
Batman blev longerad i en helt ny outfit. Longeringssystemet från Hööks och den nya gjorden och schabraket från Ullared åkte på. Han skötte sig utmärkt idag, vi tog en snabbis men hann med båda varven och alla gångarterna samt lite extra övergångar som satt riktigt fint. Han är grym på att lyssna på rösthjälperna!
 
Markhögsteamet ska försöka fixa till en liten fotosession så att jag kan få in lite nya fräscha bilder här på bloggen, alltid kul att ha!
 

Nobody loves you like I do
And nobody knows you better
And when you'll fight I'll fight for you
I will be your one man army
Andreas Johnson - One Man Army



"Lyssna, lyssna inte"

Jag har under de senaste dagarna fått en ny förebild. En manlig förebild som inte är någon hoppryttare, ingen kusk, ingen hästmänniska över huvudtaget. Han är en idrottsman på elitnivå som jag har vuxit upp med, han har hela tiden funnits där under mina 16 år känns det som. En uppblåst diva, någon som strider mot allt det svenska tro-inte-att-du-är-något-skiten. Så hade jag beskrivit honom för en månad sedan, innan jag läste hans bok. Han har vuxit upp i Rosengård, pappan är från Bosnien och mamman är kroat. Det har gjorts en låt om honom. Människan som har gjort starka intryck på mig heter Zlatan Ibrahimović.
 
Mina föräldrar köpte hem hans självbiografi som är skriven tillsammans med David Lagercrantz, jag förstod inte riktigt varför. Jag är Zlatan Ibrahimović heter den och jag tänkte att nu jäklar ska han blåsa upp sig ännu mer, nu börjar skrytet på riktigt. Oj, så fel jag hade. Mamma och pappa läste ut den och försökte få mig att börja läsa. Jag skyllde på allt möjligt, att jag hade andra böcker till exempel, för jag trodde bara att jag skulle bli arg av att läsa den. Fel, fel, fel.
 
Zlatan har haft en tuff uppväxt, hans föräldrar separerade när han var två år gammal och han och hans enda helsyster bodde kvar hos mamman. Hans mamma jobbade hårt för att försörja familjen, det var tuffa tider. Två äldre halvsystrar började med droger och körde ner sig ganska rejält i missbruk och mamman bröt direkt kontakten med dem. Jag får intrycket av att hon är en riktig hårding. Zlatan skriver själv att det var inget vanligt svenskt "Skulle du vilja skicka smöret, älskling?" vid matbordet, det var istället "Hit med den jävla mjöken för helvete!". Han berättar om en gång han hade trillat ner från taket på lekstugan på dagis och hade väntat sig i alla fall lite medlidande hemifrån. Istället fick han sig en lusing och; "Vad skulle du göra där uppe på det jävla taket?!". Han lärde sig att en massa känslor inte löser någonting och började att hålla det mesta för sig själv. Fotbollen blev det han levde för. Han var alltid i närheten av en boll. På morsans bakgård, på plan när det inte var några träningar eller matcher, och på rasterna i skolan. Han tog ut sina aggessioner på den runda lilla saken som inte hade något att säga till om. Den flög åt det håll han sparkade.
 
Han var inte gammal när han började sakna sin pappa och efter en del vårdnadstvister blev det så att storasyster Sanela bodde kvar hos mamman medan Zlatan flyttade till pappan. Där hade han det inte lätt, det var ofta kylskåpet stod tomt så när som på pappans öl. "Jag kunde söka igenom varenda låda, varenda vrå, för en enda makaron eller köttbulle. Jag åt mig mätt på rostade mackor. Jag kunde smälla i mig en hel limpa, eller så sprang jag över till morsan. Det var inte alltid öppna famnen"
 
I skolan hade han problem att sitta still, han var lite utav en gangster. Samtidigt hade han lätt för sig och gick ut med hyfsade betyg. Han började spela i en liten klubb och körde hela tiden sitt eget race. Han och några andra killar satt och kollade inspelningar på "de stora killarna" och såg hur de rörde bollen, hur och vilka dribblingar de körde. De spolade tillbaka och tittade om, och om igen. Zlatan hade en period då han inte gjorde något annat än tittade på sådana inspelningar och spelade tv-spel för att lära sig mer tricks. Han blev grym på att dribbla och tricksa. Han tog för sig på plan, gjorde en del dumma grejor som han ångrar nu i efterhand. Samtidigt så var han tvungen, för emellanåt blev han behandlad som skit. Föräldrarna längs långsidan gillade inte honom, han tillförde ingenting för laget. Rosengårdskillen som bara höll på med sina jäkla dribblingar, de ville ha ut honom ur laget. Man samlade in en namnlista på de som ville ha ut honom. Detta var vuxa människor som skrev på, hur sjukt är inte det? Tränaren fick syn på den och rev den i tusen små bitar.
Han var ingen ängel och det hände mer än en gång att han skallade spelare på plan och sa Go fuck yourself till domarna, men han hade den värdefulla glöden. Viljan att komma någonstans, att bli något.
 
Tränare såg potential i Zlatan och han blev uppflyttad till ungdomslag och senare A-laget. Han blev bättre och bättre och hade ständigt folk efter sig som studerade vartenda steg han tog. Ändå avancerade han och spelade några grymma matcher i allsvenskan. Publiken skrek hans namn och media var i hans hasor. En vanlig, ung kille i allsvenskan, vad hade hänt där?
 
En helt vanlig träning stod han och tricksade med bollen när han plötsligt ser farsan komma gående längs planen. Det går inte att missförstå glädjen i det ögonblicket, hans pappa hade kommit för att se sin son träna! Han fick en sån riktig kick och gjorde en av sina bästa träningar någonsin. Han fick så småningom veta att folk från Ajax i Holland höll ögonen på honom, och det dröjde inte så fruktansvärt länge innan han flyttade utomlands.
 
Tiden därifrån och framåt kommer jag inte att gå in så mycket närmre på. Han har hela tiden haft tränare och träffat folk som har brutit ner honom, som har blåst honom på pengar och möjligheter. Orden som fick bli rubriken för inlägget - lyssna, lyssna inte - är vad jag kommer att ta med mig mest från att ha läst boken. Zlatan har lyssnat på de tips och råd som han har tyckt låtit bra och struntat fullständigt i andra som inte har varit fullt så bra. Men han har hela tiden varit Zlatan, han har inte låtit någon rucka på det. Han har haft styrkan att genom hela sin resa, genom hela sitt liv vara sig själv, och jag kommer alltid att beundra honom för det.
 


Ullaredsshoppingen

Lite smått och gott blev det. Inga wowgrejor precis men helt okej att ha att slita på hemma.
 
 Går kanske att ha att rida/träna/tävla i?
 
 I'm in love! Älska blingskal!
 
 
 Flätat skärp
 
 Sminkväska
 
Och till hästgrejorna:
 
Riktigt snygg väst
 
Back att ha att lägga lite smått och gott i.
 
Fint schabrak som nog kan användas på tävling någon gång i höst.
 
 
 
Tömkörningstömmar
Tömkörningsgjord. Glömde ta bild på den så jag snattade denna från Hööks eftersom de ser exakt likadana ut. Förmodligen var detta dagens bästa fynd. På Hööks kostar gjorden 499 kronor, medan vi fick vår för 169 kronor.
 
 
Perfekt för latmaskar som mig!
 
 
 
 
 
 
Jag kunde verkligen inte låta bli:
 


Hemma

Nu har vi kommit hem från Göteborgtrippen och jag har varit ute hos Batman.
 
Vi har hunnit med både Liseberg, Ullared och att göra Göteborg på dessa dagarna och vi har haft dökul! Det kommer så småningom bilder från shoppingen från Ullared, jag hittade hur mycket fint som helst!
 
När jag kom till stallet plockade jag in Batman från hagen och gjorde i ordning honom inför en tur. Jag hade planerat att skritta och trava fram ute på grusvägarna och sedan jobba lite smått på gröningen utanför hagarna. Sagt och gjort. Jag plockade med mig halsförlängaren med ut och satte på honom den väldigt löst när vi skulle börja jobba.
 
Han är lite ojämn på tyglarna och har nog tappat lite i kondition, men efter ett tag blev han lika fin som vanligt. Jag red lätt i traven under hela passet, körde en del åttvolter och mycket övergångar. Jag ville ha honom lång och låg och med mig, vilket jag tyckte att jag lyckades med. Avslutade med en avskrittning tillsammans med Julia och Storm.
 
"Everybody's looking for that something
One thing that makes it all complete
You'll find it in the strangest places
Places you never knew it could be

Some find it in the face of their children
Some find it in their lover's eyes
Who can deny the joy it brings
When you've found that special thing
You're flying without wings"
Westlife - Flying Without Wings


Batman - 1/8

Hejsan alla!
 
Det är jag som är Thereses och Julias  fina vän , Matilda Westesson heter jag.
 
Nu onsdag till fredag är det jag som ska ta hand om fina battis :D
Idag red jag på grusvägarna och på gräset på "Michaelas" skritt , trav , galopp fick det bli idag ett basic pass helt enkelt då jag inte hade mycket tid på mig men fick ändån ihop lite mer än 30 min.
 
Batman red jag  en gång för ca 2 år sedan på viarp där han stog innan han kom till fina Therese. Då var han allmänt stark och springig  (tyckte jag)
Idag var det en helt annan batman jag satt på en helt underbar Battis. Han lyssnade perfekt på mina hjälper.
Bra jobbat Therese ;)